Missförstånd...
Att bli missförstådd är väldigt lätt....och väldigt tråkigt...
Ja, det vet vi ju alla tänker ni, det är väl egentligen inget nytt..?..
Jag trodde att jag var en person som var väldigt bra på att förklara ingående, engagerat och med jämförelser, med liknelser osv, allt så att andra ska kunna förstå så enkelt som möljigt...enligt mig då...
Kanske inte tvunget tycka som jag men iaf försöka förstå min "point".
Men jag är nog inte så bra på det som jag trodde....
Eller...
...väljer folk att medvetet inte förstå ibland?
...är det ett sätt att försvara sig själv genom att misstolka?
...är det så svårt att förstå hur en annan känner, tänker, önskar eller vill?
...är det enklast att inte förstå?
...ska alla alltid ha rätt?
...är det enklast att inte ta sig tid att försöka förstå?
...har det något med mig att göra ?
...något med min ålder att göra?
...gör man det svårt för sig själv om målet är förståelse?
...har jag blivit besvärlig?
...har jag bara börjat stå upp för mig själv mer än jag tidigare vågat?
...är man en bråkig människa bara för att man förväntar sig lite mer respekt och förståelse?
Finns det verkligen alltid 2 sidor av storyn?
Är min verklighet inte som någon annans?
Hur många verkligheter finns det då?
Är inte verkligheten verkligheten?
Är missförstå samma sak som att inte inte förstå?
Idag snurrar det i mitt huvud....
Det finns inget som kan göra en så besviken som en annan människa...
Som tur är - det som är viktigt idag har mindre betydelse imorgon...oftast... :)